söndag 25 april 2010

Har visst inte varit så duktig på att uppdatera min nya blogg, men ska försöka bli bättre på det.
När jag gick till jobbet häromdagen hamnade jag bakom ett pensionärspar som gick tätt bredvid varandra, hand i hand. Det är så mysigt att se, även om det stinger till lite i hjärtat med funderingar om man någonsin kommer få det så. Om man kommer hitta den som man, efter massor av år tillsammans, fortfarande vill hålla i handen och strosa runt med längs gatorna tidigt en vardagsmorgon. Idag vaknade jag, för första gången på väldigt länge, med en känsla av att sängen nog är lite för stor att sova ensam i, och att det är lite tomt med bara min tallrik vid frukostbordet. Även om det är skönt att bara ha sig själv att tänka på, så skulle det kännas bra att få lite fjärilar i magen igen, att ha någon att tänka på, att laga mat ihop med och mysa med på söndagskvällar. Men för tillfället får jag nog nöja mig med mina övergosiga lurvar och se fram emot allt nytt i Arvika.

I övrigt har veckan knatat på vilket betyder att jag nu är ännu närmre början på mitt nya jobb, och nervositeten ökar för varje dag. Den tredje maj kl 06.09 sitter jag antagligen och är väldigt nervös på tåget mot Arvika, och ca en och en halv timme senare är jag nog ännu mer nervös och försöker hitta vägen till min nya arbetsplats. Men vad roligt det ska bli! Ny stad, nya människor och nya erfarenheter!

Mina söta brorsbarn var här i slutet av förra veckan och fick lite presenter från deras farmor som varit ute och härjat i Kina. Det finns nog inte något som lättare kan få en på bra humör än barn och deras underbara kommentarer. Min brorsson Jonathan buttade till mig lite i ryggen och när jag vände mig om stod han med sin gula stora presentpåse på huvudet och sa, med ett stort leende i ansiktet, "Titta Tejes, jag är en kock". Innan jag fick fram kameran hade han dock lyckats trolla bort leendet, men lika söt är han ändå.

När han ville visa upp en av sina presenter för kameran kom smilgroparna fram.

I tisdags var jag och tittade på när de små hurtbullarna sprang uppe vid vattentornet. De var så duktiga båda två och kämpade och sprang hela rundan. De kom i mål med härligt rosiga kinder och var så söta så man inte kunde låta bli att krama om dom.

I fredags blev det after work med nuvarande arbetskamraterna, som ett litet avsked innan jag försvinner iväg till Arvika. Tacos, trevligt sällskap och ett nytt glas vin bredvid mig varje gång jag tittade upp, kan det bli en bättre fredag?

2 kommentarer:

  1. Det var trevligt på AW i fredags. Det var också roligt att träffa din far. Vi ses väl något mer innan du lämnar oss i Kristinehamn. Vi är flera som innerligt kommer att sakna dig.

    Förresten, Felix kom trea i serieterrängen i tisdags. Dä du!

    SvaraRadera
  2. Nämen! Jonathan ramlade precis innan mål men tog sig in efter lite tårar.. men Josefine kom fyra utav flickorna tror jag =)
    Vi ses imorn och på tisdag! Om du inte är ute och härjar.. och på torsdag är det inbokad thailunch..och sen tittar jag in med lite tårta och göder upp er någon dag innan jag börjar pendla =)

    SvaraRadera